UrbanUrban

Intervjufrågor – vad vill rekryteraren faktiskt veta?

De flesta har nog fått höra många traditionella frågor under en jobbintervju; var ser du dig själv om 5 år? Vilka är dina svagheter? Varför är du rätt person för jobbet?

Syftet med en intervju är helt enkelt att ta reda på om du är rätt person för jobbet – och inte minst om jobbet är rätt för dig. En rekryterare använder olika frågor för att ta reda på just detta. Ibland används frågor som är väldigt traditionella och ibland frågor som är mer moderna eller annorlunda men i slutändan vill man nå ett och samma mål: ta reda på om du och jobbet är en bra match.

I ett tidigare inlägg skrev vi om hur man kan minska nervositeten inför en jobbintervju genom att ändra inställning. Vi skrev även några rekommendationer om hur frågor gällande en själv och svagheter kan besvaras.

I det här inlägget kommer vi att bryta ner fem av de vanligaste intervjufrågorna och förklara vad rekryteraren faktiskt vill veta.

Frågorna

”Berätta lite om dig själv”
Den här frågan används ofta som en öppningsfråga för att skapa ett första intryck och för att få igång konversationen. Vissa rekryterare vill höra en kort summering av ditt professionella jag, vissa vill höra lite mer om ditt personliga jag och vissa vill bara börja samtalet någonstans. Om du är osäker på vad du ska fokusera på – fråga. Ska du berätta om dina arbetslivserfarenheter eller lite mer om vad du gör när du inte jobbar?

Rekryteraren använder ofta den här frågan för att få en känsla om vem du är eller vad du har gjort hittills. Kom ihåg att första intrycket är viktigt och att det här är en chans för dig att pitcha dig själv och sätta stämningen.

“Vilka är dina styrkor?”
Dina styrkor har direkt påverkan på hur väl du passar för jobbet och hur väl du kommer att prestera. I bästa fall matchar dina främsta styrkor med vad som krävs för jobbet och en bra matchning innebär bättre förutsättningar för hög prestation.

Innan du går på intervjun, tänk efter vilka kompetenser du tror är viktiga för jobbet. Vilka typer av arbetsuppgifter skulle du ha? Inkluderar uppgifterna strategiskt tänkande? Att analysera information? Att kommunicera med andra? Fråga sedan dig själv vilka kompetenser du tror är viktiga att besitta för att utföra dessa uppgifter och till sist matcha dem med dina egna kompetenser. De som matchar är de kompetenser du vill lyfta under intervjun.

“Vilka är dina svagheter?”
Vi skrev mer om detta i ett tidigare inlägg men kort sagt vill rekryteraren veta om det kan bli en mismatch mellan dig och jobbet. Om du har svårt för att arbeta under högt tryck och jobbet uppfattas som stressigt kommer det inte att bli en bra match och du kommer inte att trivas i rollen.

Rekryteraren vill också veta om du är medveten om dina egna svagheter och om du har förmågan att förbättra dig. Därmed handlar frågan även om självmedvetenhet och om du vet hur du ska arbeta med sådant du är mindre bra på.

”Varför ska vi anställa dig?” eller ”varför är du rätt person för jobbet?”
Det här är i grund och botten en kombination av frågorna ”varför söker du jobbet” och ”vad kommer du att tillföra i jobbet”. Rekryteraren vill testa hur väl du pitchar dig själv samt veta din motivering till varför du söker jobbet och varför du anser att det passar dig.

Rekryteraren kommer att ha sin egen uppfattning om varför de ska anställa dig, så det här är ett tillfälle för dig att berätta vad du tycker. Innan intervjun, tänk efter vad jobbet kräver och varför du söker det. Hur skulle du ta dig an rollen? Varför är du en bra match för jobbet? Rekryteraren kommer kunna avgöra hur mycket du har ’satt dig in’ i rollen och helt enkelt hur mycket du faktiskt vill ha jobbet.

”Var ser du dig själv om 5 år?”
Den här frågan används för att ta reda på vilka dina framtida planer är. Rekryteraren vill veta vilka dina ambitioner är och vilken väg du siktar på att ta. Rekryteraren kommer att skapa sig en uppfattning om hur driven, ambitiös eller ’hungrig’ du är.

Det här är också ett sätt att utvärdera hur länge du eventuellt skulle stanna i företaget. Om din plan är att bli General Manager om 5 år och företaget inte kan erbjuda dig den möjligheten eller utvecklingen kommer du antagligen röra dig vidare så småningom. Om detta skulle vara fallet betyder det inte nödvändigtvis att du inte kan få jobbet. Det ger helt enkelt rekryteraren en uppfattning om i vilken riktning du är på väg och om företaget kan ge dig den utveckling du vill ha.

Vissa personer har ingen aning om var de är om 5 år, vilket är helt okej. Nu för tiden utvecklas jobbmarknaden väldigt snabbt och det finns oändligt med möjligheter där ute, så det är inte konstigt att många av oss inte vet var vi är så pass långt fram. Däremot finns det sätt att formulera ett bra svar på den här frågan utan att ha en spikad plan. Kanske vet du inte exakt var du är om 5 år men du ser det här jobbet som ett utmanande och spännande nästa steg eller intressant bransch eller företag. Kanske vet du att du vill arbeta med människor men i vilken framtida roll eller yrkesväg du kommer att ta är fortfarande något du håller på att ta reda på.


Finns det fler frågor du ofta får på jobbintervjuer? Berätta gärna för oss så bryter vi ner dem i nästa inlägg!


Lina Martinsson
lina@urbanurban.se

English translation 

Can’t see it? Click on (Läs mer) below.

Intervjufrågor – vad vill rekryteraren faktiskt veta? Läs mer »

Distansjobb – del 4: Intervju med Sofia Lindman

Sofia Lindman jobbar idag på Jobylon som Social Media Coordinator och som frilansare, helt på distans. I skrivande stund sitter Sofia i Canggu på Bali, Indonesien. UrbanUrban träffade Sofia i Stockholm under sommaren 2018, strax innan hon gav sig iväg för att leva livet som digital nomad och nu drygt ett halvår senare ger hon oss en uppdatering om hur livet som digital nomad ser ut.

Berätta om din story – hur kommer det sig att du lever livet som digital nomad?
– Jag knackade på hos Fryshuset som 14-åring, full av idéer och passion och jag letade efter en plattform där jag kunde utforska min egen potential och bidra till en positiv skillnad i världen. Det blev min skola! Att vara omringad bland entreprenörer och change makers som inte heller gick med strömmen fick mig att förstå att jag inte heller behöver det.

Sofia berättar att hon på Fryshuset framförallt fick modet att våga starta sina egna projekt, vilket tillät henne att arbeta från olika platser i Europa och efter det blev hon frälst.
– Den korta versionen är att jag helt enkelt frågade mig själv ”hur kan jag göra detta till min verklighet på lång sikt? Så jag tog fram en masterplan, jobbade arslet av mig och nu är jag här!

Vad jobbar du med nu?
– Jag jobbar som Social Media Coordinator på Jobylon största delen av tiden och frilansar vid sidan om. All kommunikation och möten sker via Slack/Hangout och jag jobbar utifrån en 24-timmars deadline.

Vilka länder har du rest i hittills?
– Ungern, Georgien, Sri Lanka, Malaysia, Singapore, Thailand och nu Indonesien! Jag sitter i skrivande stund på ett litet Instagramvänligt kaffehak i Changgu, Bali. Vanligtvis stannar jag en månad på varje ställe beroende på hur jag trivs. Nu har jag rest runt i mer än 5 månader så känner mig redo att stanna lite längre på en plats för att verkligen lära känna kulturen och människorna. Och slippa packa väskan för ett tag! Snart bär det tillbakatill Europa för en liten touchdown i Prag, resten tar jag längst vägen!

Ingen vecka är den andra lik. Sofia jobbar framförallt på eftermiddagarna och kvällarna på grund av tidsskillnaden, så på dagarna hänger Sofia oftast på stranden, med vänner hon mött på resande fot eller med att utforska platsen hon befinner sig på.  

Vad är det bästa med att vara en digital nomad?
– Friheten! Att få möjlighet att bygga upp en verklighet som gör mig pirrig i magen varje morgon. Varje dag är ett äventyr och jag känner mig så levande. Att utsättas för nya kulturer, miljöer, lukter och människor känns som en dröm och situationer jag aldrig hade klarat av för några år sedan tar jag nu med en klackspark. Jag känner mig mer kreativ i mitt arbete och njuter av alla människor och livshistorier som jag får höra längst vägen.

Finns det några utmaningar?
– O ja, haha! I Kuala Lumpur blev jag strandsatt på ett kafé på grund av storm och satt där halva natten. Min dator kraschade i djungeln i Sri Lanka och – long story short – det var 4 dagar av kaos och enda gången jag varit riktigt nära på att bara skita i allt och åka hem. Något jag även har behövt vänja mig med är att människor hela tiden kommer och går vilket gör det knepigt att skapa riktiga connections – grannen drar till Thailand nästa vecka och kompisen från cafét ska bo i Australien i ett år. Så, det är viktigt att kunna landa i en trygg punkt hos sig själv.

Hur tog du dig från ett ”vanligt” jobb till att arbeta helt och hållet på distans?
– Jag jobbade till och från på distans för några år sedan från min absoluta älsklingsstad Barcelona och det var dealbreakern för mig. Jag kunde inte gå tillbaka till ett ”vanligt” jobb igen!

I vilken ände ska man börja om man vill börja jobba på distans?
– Alla har sin egen resa och det är såklart inte alltid så enkelt som att “bara” köpa en one-way-ticket och säga upp sig från jobbet. Fundera på hur din situation ser ut idag. Sätt en deadline för när det skulle vara finansiellt hållbart att arbeta på distans – kanske vill du hitta ett platsoberoende jobb eller frilansuppdrag innan du ger dig ut på äventyr. Sätt upp tydliga mål och identifiera vad du behöver för att det ska gå att genomföra i praktiken.

Sofias 4 must do’s för den som vill börja arbeta på distans:

  1. Omringa dig bland folk som redan gör det du drömmer om och lyssna inte på folk som inte förstår eller inte stöttar dina drömmar. Jag fick exempelvis höra att jag var för ung. Jag skulle aldrig sluta jaga mina mål på grund av någonting så banalt som ålder!
  2. Identifiera dina supertalanger och ta fram en masterplan (exempelvis en lista på företag du drömmer om att jobba för och en pitch för varför du skulle passa hos dom).
  3. Visa att du finns! Utsätt dig för obekväma situationer, tro på din egen förmåga och var tydlig med din vision.
  4. ACTION! Ring dina samtal, vässa din pitch, släng iväg dina mail, knacka på dörrar och ge inte upp. Resten löser sig på vägen!

Sofia berättar att i verkligheten är det inte alltid lika glamoröst att vara digital nomad som det verkar i media. Medias bild och hur verkligheten är att jobba helt på distans är två helt skilda världar. Självklart ser situationen olika ut för varje individ men det går inte att sticka under stolen att det krävs hårt jobb, självdisciplin och envishet.
– Det är ingen ”evig semester” som vissa verkar tro. Jag tror att man behöver uppleva det själv för att kunna veta om det är en livsstil som passar en själv eller inte. Dagarna är lika mycket fyllda med äventyr som de är med motgångar men om det passar en själv så väger fördelarna tyngre.

Sofia poängterar att man däremot inte ska underskatta sig själv och sina förmågor. Det är enkelt att bygga upp mentala spärrar som står i vägen för det liv man egentligen vill leva.
– Jag skulle säga att om du är nyfiken på det här livet – testa!

Vilka branscher eller typer av jobb tycker du funkar bäst på distans?
– Med digitaliseringen kommer även möjligheter. Idag kan allt från läkare till kontorsassistenter jobba på distans. Idag har vi fler möjligheter än någonsin att forma våra arbetsliv och att ta kontroll över vart, hur och när vi jobbar. Jag träffar på många verksamma inom social media marketing, programmering, fotografering och affiliate marketing. Jag tror dock det är viktigt att utgå från ens egna intressen och att bygga upp en inkomst utifrån det. Det är aldrig kul att vara fast på ett jobb man inte trivs med. Världen är full av möjligheter!

 


Läs fler inlägg om distansarbete här:
Distansjobb – del 1: Introduktion
Distansjobb – del 2: Intervju med Emelie Fågelstedt 
Distansjobb – del 3.1: Flexibla arbetstider 
Distansjobb – del 3.2: Intervju med företagare 


Lina Martinsson
lina@urbanurban.se

English translation 

Can’t see it? Click on (Läs mer) below.

Distansjobb – del 4: Intervju med Sofia Lindman Läs mer »

Minska nervositeten inför jobbintervjun

Att sitta mittemot någon som ställer en massa frågor kan kännas lite obekvämt. Hela processen av att söka jobb kan vara stressigt och de flesta personer känner sig nervösa inför själva jobbintervjun. Oroa dig inte. Du är inte ensam.

Utan att gå in för mycket i detalj kommer vi att bryta ner vad en intervju faktiskt handlar om samt hur man kan minska nervositeten inför en jobbintervju genom ordentlig förberedelse och genom att ändra sin egen inställning.

Syftet med en jobbintervju  

Syftet med en intervju är för att företaget ska kunna utvärdera om du är rätt person för jobbet men det är också ett tillfälle för dig att utvärdera om företaget är rätt för dig. För i slutändan, om du inte trivs i ditt jobb kommer du så småningom att sluta och företaget måste då leta efter någon ny för att ersätta dig, vilket inte är ett önskvärt resultat för varken dig eller företaget. För att en rekrytering ska kunna bli hållbar och långsiktig måste du och jobbet vara en match – en win-win situation.

Att prata om dig själv

Under intervjun kommer du mest att prata om dig själv; vem du är, vad du är bra på, vad du är mindre bra på och så vidare. Många känner att det är svårt att “sälja in” sig själv.

För att underlätta den här delen, försök att se det objektivt istället. Du vet varför du vill ha jobbet, eller hur? Du vet också varför du tycker att det är ett passande jobb för dig, eller hur? Innan intervjun, tänk igenom vilka kompetenser du tror är viktiga att besitta för tjänsten. Tänk sedan på vilka kompetenser du har som matchar. Under intervjun, se det mer som en matchning av kompetenser; företaget behöver dina kompetenser och du besitter dem. Du måste kunna påvisa att det är en bra match.

Svagheter eller brist på kompetenser

Under en intervju kommer du ofta att bli frågad om de kompetenser du vill förbättra eller om dina svagheter. Återigen, var inte orolig. Vi alla har våra svagheter.

Att fråga om dina svagheter är både för företagets och din egen skull för att se till att det inte blir en mismatch mellan dig och jobbet. Exempelvis, om du har svårt för att arbeta under högt tryck och du upplever jobbet som väldigt stressigt kanske det inte är en så bra match. Du kommer inte att kunna möta förväntningarna och ännu viktigare, du kommer inte att trivas bra i jobbet.

Däremot kan vissa kompetenser förbättras över tid och därmed behöver du nödvändigtvis inte bli eliminerad i rekryteringsprocessen på grund av brist på kompetenser. I detta fall handlar det mer om din förmåga att förbättra dina svagheter. Att fråga om dina svagheter handlar också om att se om du själv är medveten om dessa och om du har kapaciteten att förbättra dem.

I vissa fall kan ju svagheter bero på att du inte har fått möjligheten att visa vad du går för än. Som exempel kanske du inte har fått testa dina ledarskapsförmågor – men med rätt träning, stöd och verktyg kanske du utvecklas till en utmärkt ledare. Därav kan det snarare handla om din förmåga att anskaffa eller förbättra dessa kompetenser och om du är villig att gå den extra milen för att lära dig något nytt. Därför är det viktigt att vara ärlig, kritisk men också att vara redo att demonstrera din potential.

Svara ärligt

Du bör alltid svara vad du faktiskt tycker, inte vad du tror att rekryteraren vill höra. Kom ihåg att intervjun också är till för att du ska kunna utvärdera om det är rätt jobb för dig, inte enbart tvärtom. Om du målar upp en bild som inte återspeglar verkligheten kommer det inte att bli en bra match i slutändan.

Förberedelse är en viktig nyckel

Att gå oförberedd på en intervju är som att skriva ett test utan ha pluggat inför det. Att inte veta vad man ska svara eller skriva på testet är ofta mer stressande än själva testet i sig. Om du däremot förbereder dig inför testet kommer du både känna dig lugnare och inte minst även förbättra dina resultat.

Förberedelser kan göras relativt snabbt eller mer ingående – i slutändan handlar det om att titta på två saker: dig själv och företaget.

Först och främst bör du veta dina egna motiv. Varför söker du jobbet? Varför är du en passande person för tjänsten? Det är en bra idé att gå igenom några vanliga intervjufrågor och tänka igenom vad du ska svara på dem – både för din egen skull och för att förbereda dig inför själva intervjun.

Därefter bör du även titta på tjänsten och företaget i sig (det här skulle ju faktiskt kunna vara din framtida arbetsplats och du kanske vill veta lite mer om den i förväg). Vilka kompetenser behövs i tjänsten? Vilken typ av person letar de efter? Varför vill du jobba i just den här tjänsten och för just det här företaget?

Några sista ord

Du behöver inte memorera exakta svar på varje fråga som du tror kommer komma upp på intervjun men genom att förbereda dig ordentligt kommer du att veta dina egna motiv och känna dig själv lite bättre. Svaren bör alltid komma naturligt och inte vara memorerade i detalj.

Var inte orolig om du är osäker på hur du ska besvara en viss fråga. Du kan alltid be intervjuaren att utveckla vad de menar.

Till sist, kom ihåg att du alltid bör svara ärligt och inte vad du tror förväntas av dig att svara. En rekrytering ska alltid vara en win-win!

 


Lina Martinsson
lina@urbanurban.se

Letar du efter mer? Läs våra generella intervjutips här.

English translation 

Can’t see it? Click on (Läs mer) below.

Minska nervositeten inför jobbintervjun Läs mer »

Talent management – del 2: Borde företag använda termen ’talang’?

För att fortsätta vår serie om talent management ska vi nu titta på ämnet ’talent status’; om en person identifieras som en talang eller inte. Att vara en talang kan vara något vi själva anser att vi är men det kan också vara något som berättas för oss att vi är, exempelvis av företaget vi arbetar för.

Som tidigare nämnt i det senaste inlägget praktiserar företag talent management på olika sätt. Vissa företag behandlar alla sina medarbetare som lika ‘talangfulla’ och viktiga medan andra företag har särskilda talangprogram för sina allra bästa medarbetare.

En fråga som återstår är hur medarbetare blir påverkade psykologiskt när företag använder termen talang. Skapar det en innovativ och motiverad arbetsstyrka eller kanske arroganta och krävande medarbetare?

Psykologiska effekter av att vara en talang

Det finns mycket forskning på ’talent status’ och ’talent status awareness’ inom företag. Att en individ identifierar sig själv med att vara en talang har visats ha både positiva och negativa resultat (Chen et al. 2012).

Det finns positiva utfall associerade med att identifieras som en talang (Gelens et al. 2014; Höglund, 2012), så som ökat självförtroende och ökad motivation (Pettit et al. 2010; Björkman et al. 2013). Däremot har negativa resultat också påvisats, så som självbelåtenhet och arrogans (Dries & De Gieter, 2014; Pfeffer, 2001).

Detta är enbart en kort summering av den omfattande forskningen som har gjorts på psykologiska effekter. Däremot är poängen att det finns både positiva och negativa utfall. Å ena sidan kan medarbetare känna sig mer självsäkra och motiverade i sina jobb medan det å andra sidan kan leda till arroganta medarbetare som är extremt krävande.

Borde företag använda termen ’talang’?

En bra fråga för arbetsgivare att ställa sig är hur de bäst hanterar medarbetares attityder för att nå positiva resultat och utesluta de negativa, d.v.s. att få sina medarbetare att bli mer motiverade och inte arroganta och alltför krävande. Tyvärr finns det ingen handbok eller universellt svar på hur man balanserar resultaten då det skiljer sig från företag till företag. Dock är det viktigt att förstå att det finns både för- och nackdelar med att kommunicera ‘talent status’ till sina medarbetare.

En annan viktig poäng är att fråga varför termen ’talang’ faktiskt används. Är det för att det är en trendig term som låter bra eller är det för att företaget genuint ser sina anställda som den allra viktigaste tillgången?

Om ett företag ”söker nya talanger” – hur reagerar folk?

Av nyfikenhet skickade jag ut en anonym enkät till några personer i mitt eget nätverk för att fråga hur de skulle reagera på en jobbannons där man ”söker nya talanger”.

Majoriteten svarade att deras reaktion skulle vara negativ, exempelvis:

”Jag tycker inte att det låter särskilt attraktivt – det känns som att de söker den som hade tur/rätt förutsättningar och inte den som faktiskt har jobbat hårt för något. Jag vill bli vald för att jag har kämpat, inte för något jag råkat födas med.”

”Jag skyggar då jag själv inte definierar mig själv som en talang.”

Dock hade några personer en mer positiv reaktion, exempelvis:

”Det låter attraktivt och seriöst. Det får en att vilja sträva högt.”

”Ja, det låter attraktivt. Dock associerar jag mig inte helt med ordet [talang].”

Slutsats

Med vetskapen att det finns både positiva och negativa psykologiska konsekvenser av att kommunicera ’talang’ och ’talent status’ bör företag vara medvetna om de potentiella effekterna hos medarbetare. Hur personer reagerar på att bli identifierad som en talang och hur de uppfattar själva ordet är såklart väldigt individuellt. Precis som företag praktiserar talent management olika, uppfattar individer ordet ’talang’ olika.

En viktig aspekt att ta med från detta är att vissa personer uppskattar och attraheras av företag som använder ord som ’talang’ medan andra skulle skygga från dem. Därför bör ’talang’ inte användas enbart för att det är ett trendigt ord – det bör användas med ett syfte. Om ett företag specifikt siktar mot att attrahera folk som identifierar sig som talanger har användandet av ordet ett klart syfte. I annat fall finns det en risk att företaget förlorar många personers intresse då de inte kan relatera till ordet eller den typen av kommunikation.

 

Referenser: 
Björkman, I., Ehrnrooth, M., Mäkelä, K., Smale, A., & Sumelius, J. Talent or not? Employee reactions to talent identification. Human Resource Management, 52(2), 195-214.

Chen, Y.R., Randall, S., Peterson, R. S., Phillips, D. J., Podolny, J. M., & Ridgeway, C. L. (2012). Introduction to the special issue: Bringing status to the table – Attaining, maintaining, and experiencing status in organizations and markets. Organization Science, 23(2), 299-307.

Dries, N., & De Gieter, S. (2014). Information asymmetry in high potential programs: A potential risk for psychological contract breach. Personnel Review, 43(1), 136-162.

Gelens, J., Hofmans, J., Dries, N., & Pepermans, R. (2014). TM and organizational justice: Employee reactions to high potential identification. Human Resource Management Journal, 24(2), 159-175.

Höglund, M. (2012). Quid pro quo? Examining talent management through the lens of psychological contracts. Personnel Review, 41(2), 126-142.

Pettit, N. C., Yong, K., & Spataro, S. E. (2010). Holding your place: Reactions to the prospect of status gains and losses. Journal of Experimental Social Psychology, 46, 396-401.

Pfeffer, J. (2001). Fighting the war for talent is hazardous to your organization’s health. Organizational Dynamics, 29(4), 248-259.

 


Lina Martinsson
lina@urbanurban.se

English translation 

Can’t see it? Click on (Läs mer) below.

Talent management – del 2: Borde företag använda termen ’talang’? Läs mer »

Talent management – del 1: definitioner och bakgrund

Talent management, talent acquisition, talangpooler. Ordet ”talang” är välanvänt inom business idag. Företag annonserar ofta att de letar efter nya ”talanger” eller ”stjärnor”, men vad betyder det egentligen? Inkluderar talent management enbart hantering av de “allra bästa” medarbetarna eller inkluderar det samtliga medarbetare? Vilka psykologiska implikationer har talent management på medarbetare?

I och med att talent management har växt har även forskningsintresset inom området ökat. Akademiker har undersökt vad talent management är och vilka effekter det har på organisationer och individer.

I den här serien av inlägg kommer vi att titta närmare på ämnet talang och talent management; vad som redan är undersökt i forskning och vad som är kvar att förstå inom detta relativt breda område. Det första inlägget kommer att börja med definitioner och bakgrund till termerna.

Definitioner

Cambridge Dictionary definierar talang som ”en naturlig förmåga att vara bra på något, speciellt utan träning”. Utanför business är talanger ofta benämnda som begåvade sångare, musiker, atleter eller till och med begåvade barn. Idag finns det till och med TV-program om talanger (tänk på Idol eller Talang). Vi har alla vår egen uppfattning om vad talang betyder för oss och det ses ofta som förmåga ”över medel” inom ett specifikt område.

Vad talang inom business betyder är däremot mer oklart. När akademiker har försökt att bryta ner vad talang betyder inom business kommer de fram till att det finns en stor variation av definitioner. När man tittar i praktiken och frågar företag hur de definierar talang är det ännu mer utspritt (Scullion, Collings & Caligiuri 2010). Till exempel, Sparrow & Makram (2015) definierar talang inom organisationer som de medarbetare som har förmågor som differentierar och tillför värde till organisationen. Andra lyfter att talangers karaktär eller förmåga är kritisk för organisationens långsiktiga prestation och utförande (Gallardo-Gallardo, Dries & González-Cruz, 2013).

Vad är talent management då? Återigen, betydelsen av talent management varierar från företag till företag. Till exempel definierar Collings & Mellahi (2009) talent management som identifiering av och aktiviteter och processer som inkluderar nyckelpositioner och högpresterande individer som tillför till företagets konkurrensfördel.

Talent management i praktiken

Lewis & Heckman (2006) undersökte hur flertalet företag praktiserar talent management. Därefter delade de in the olika praktikerna i tre nyckelkategorier:

Kategori 1: ‘Re-branding’ av HR management
Den första kategorin inkluderar de företag som använder termen talent management istället för termen HR management. Det är helt enkelt enbart termen som är ‘re-brandad’, men aktiviteter och processer är desamma som i HR management.

Kategori 2: Talangpooler
Den andra kategorin inkluderar de företag som utvecklar ”talangpooler”; ett mer internt fokus än externt på flödet av medarbetare till vissa positioner inom företaget. Detta betyder befordran och utveckling av redan existerande medarbetare (internt) och inte rekrytering av nya talanger (externt).

Kategori 3: Anställa talanger och stjärnor – så kallade ”A players”
Den tredje kategorin fokuserar på att attrahera, rekrytera och hantera högpresterande och potentiella talanger, så kallade ”A players” eller ”stjärnor”.

En ytterligare fjärde kategori: Nyckelpositioner – så kallade ”A positions”
I tillägg upptäckte Collings & Mellahi (2009) en fjärde kategori, vilket bestod av organisationer som lägger fokus på nyckelpositioner, så kallade ”A positioner”. Detta betyder identifiering av de positioner inom organisationer som har stor påverkan på organisationens framgång och konkurrensfördel.

The ‘War for Talent’

Populariteten av talent management växte när McKinsey myntade termen ’the War for Talent’ under 90-talet (Gallardo-Gallardo, Dries & González-Cruz, 2013). Det här ’kriget’ föreslog att det finns ett underskott av talanger på arbetsmarknaden och att företag är beroende av talanger för företagets prestation och för att kunna vara konkurrenskraftiga på marknaden. Därför måste företag engagera sig (och kanske till och med försöka vinna) the War for Talent. Den här typen av management är mer eller mindre samma som den tredje kategorin av Lewis & Heckman (2006).

 

Referenser:
Collings, D. G. & Mellahi, K. (2009). Strategic talent management: A review and research agenda. Human Resource Management Review, 19(4), 304-313.

Gallardo-Gallardo, E., Dries, N., & González-Cruz, T. F. (2013). What is the meaning of ‘talent’ in the world of work? Human Resource Management Review, 23(4), 290-300. 

Lewis, R. E., & Heckman, R. J. (2006). Talent management: A critical review. Human Resource Management Review, 16(2), 139-154.

Scullion, H., Collings, D. G., & Caligiuri, P. (2010). Global talent management. Journal of World Business, 45(2), 105-108. 

Sparrow, P. R. & Makram, H. (2015). What is the value of talent management? Building value-driven processes within a talent management architecture. Human Resource Management Review, 25(3), 249-263.  

 


Lina Martinsson
lina@urbanurban.se

English translation 

Can’t see it? Click on (Läs mer) below.

Talent management – del 1: definitioner och bakgrund Läs mer »

Hur viktigt är job crafting – hur mycket bör företag låta sina anställda forma sina egna roller?

Hur en arbetstagares roll är utformad bestäms oftast av chefer; arbetsuppgifter, funktion, förväntningar och mål etc. Arbetstagare är generellt relativt lite involverade, om inte helt exkluderade, när det kommer till jobbdesign av sin egen roll. Job crafting – hur mycket en medarbetare kan influera, ändra och omdesigna sin roll – har visat sig ha en positiv effekt för motivation, engagemang och prestation hos medarbetare (Wrzesniewski et al. 2013).

Det finns flertalet faktorer som har påverkan på motivation och prestation hos medarbetare och när det kommer till jobbdesign har job crafting visats spela en viktig roll.

Vad är job crafting?

Job crafting är de initiativ till förändring som en medarbetare tar för att utveckla eller omdesigna sin roll och sitt jobb (Van Wingerden, Derks & Bakker, 2017). Detta kan involvera att förändra arbetsuppgifter, relationer eller själva meningen med jobbet. Syftet med job crafting är att omdesigna den nuvarande rollen för att skapa en mer positiv upplevelse på jobbet; en mer stimulerande, motiverande och meningsfull roll (Wrzesniewski et al. 2013).

Job crafting involverar både fysiska och kognitiva förändringar som kan, enligt Wrzesniewski et al. (2013), brytas ner i tre kategorier:

  • Arbetsuppgiftscrafting: förändringar i själva arbetsuppgifterna; att lägga till, ta bort, utvidga eller omdesigna uppgifter.
    Exempel: En teamleader börjar läsa och lära sig om gruppdynamik och psykologi för att kunna leda teamet bättre.
  • Relationscrafting: omdefiniering av relationsaspekter på jobbet; skapa, minimera, öka eller undvika kontakt med vissa kollegor på arbetsplatsen.
    Exempel: En säljare skapar relationer med kollegor på marknad för att förstå och skapa synergier mellan avdelningarna.
  • Kognitiv crafting: omformning av de kognitiva aspekterna som adderar mening eller syfte till själva arbetet.
    Exempel: En doktor brukade se på sitt arbete som enbart ett jobb, men har nu börjat se det som ett sätt att hjälpa och rädda liv.

Jobbdesign och job crafting

Designen av ett jobb har stor påverkan på medarbetares motivation och engagemang (Wrzesniewski et al. 2013). För att maximera positiva resultat borde jobbdesign matcha kunskaper, behov och drivkrafter hos varje individ. En medarbetare kanske behöver dagliga utmaningar och varierande uppgifter medan en annan kanske vill ha satta rutiner och standardiserade uppgifter. Jobbdesignen bör vara matchad enligt detta och har stor påverkan på personalomsättning samt på medarbetares nöjdhet och prestation(Tims, Bakker & Derks, 2012; Wrzesniewski et al. 2013).

Effekten av job crafting i företag

Job crafting existerar i alla företag men i olika utsträckning (Berg, Wrzesniewski, & Dutton, 2010). Hur mycket ’fria tyglar’ medarbetare har när det kommer till att omdesigna sina roller varierar från företag till företag. Även om förändring av arbetsuppgifter kan vara begränsad kan medarbetare fortfarande förändra de relationella och kognitiva aspekterna, så som attityd mot själva arbetet och vem de interagerar med på kontoret.

Eftersom att forskning har påvisat många positiva effekter av job crafting kan det argumenteras att företag bör (till den utsträckning som är möjligt för respektive roll och företag) låta och uppmuntra medarbetare att vara involverade i att forma sina egna roller för att göra rollen stimulerande, motiverande och meningsfull.

Några forskningsfynd om effekterna om job crafting:

  • Job crafting har en positiv påverkan på psykologiskt välmående (Berg, Grant & Johnson, 2010), engagemang och prestation (Tims, Bakker & Derks, 2012).
  • Job crafting förbättrar individuell medarbetarnöjdhet och höjer engagemang medan det även förbättrar individuell prestation och sänker frånvaro (Ghitulescu, 2006).
  • Job crafting har ofta en stor betydelse för medarbetarens syn på mening, syfte och identitet på jobbet (Wrzesniewski et al. 2013).

Några sista punkter

Att arbeta aktivt med job crafting i en organisation betyder inte att man måste ge medarbetaren fullt mandat att själv skriva sin arbetsbeskrivning – det betyder däremot att medarbetaren åtminstone bör känna sig och vara inkluderad när det kommer till att utveckla sin roll, till den utsträckning som är lämplig.

Vi kan även dra slutsatsen att job crafting ser olika ut i olika företag. Vissa företag kanske ger helt fria tyglar, vissa kanske inte har möjligheten. Vissa medarbetare kanske inte är proaktiva i att forma sin roll, vissa kanske tar dagliga initiativ. Vad detta inlägg försöker lyfta är att job crafting faktiskt existerar i alla företag och då det gör det är det något som man aktivt bör inkludera och tänka på i sin strategi för anställda; för utveckling av roller, motivation och engagemang.

Även fast alla medarbetare kanske inte proaktivt berättar för sin chef hur de vill att deras roll ska utvecklas eller vad de blir motiverade av kan det vara en bra idé att initiera en konversation med medarbetare för att förstå vad som driver och stimulerar dem. Detta är såklart med syfte att ha glada och nöjda medarbetare som vill stanna långsiktigt i företaget.

Vidare läsning

Why You Should Let Employees Personalize Their Job Descriptions, Harvard Business Review
Managing Yourself: Turn the Job You Have into the Job You Want, Harvard Business Review

Referenser

Berg, J. M., Grant, A. M., & Johnson, V. (2010). When callings are calling: Crafting work and leisure in pursuit of unanswered occupational callings. Organization Science, 21

Berg, J. M., Wrzesniewski, A., & Dutton, J. E. (2010). Perceiving and responding to challenges in job crafting at different ranks: When proactivity requires adaptivity. Journal of Organizational Behavior, 31.

Derks, D., & Bakker, A. (2017). The Impact of Personal Resources and Job Crafting Interventions on Work Engagement and Performance. Human Resource Management, 56(1).

Ghitulescu, B. E. (2006). Shaping tasks and relationships at work: Examining the antecedents and consequences of employee job crafting.University of Pittsburgh.

Tims, M., Bakker, A. B., & Derks, D. (2012). Development and validation of the job crafting scale. Journal of Vocational Behavior, 80.

Wrzesniewski, A., LoBuglio, N., Dutton, J.E. and Berg, J.M. (2013). Job Crafting and Cultivating Positive Meaning and Identity in Work. Advances in Positive Organizational Psychology, 1.


Lina Martinsson
lina@urbanurban.se

English translation 

Can’t see it? Click on (Läs mer) below.

Hur viktigt är job crafting – hur mycket bör företag låta sina anställda forma sina egna roller? Läs mer »

Vikten av ett CV: vetenskaplig forskning och praktiska exempel

Rekryterare screenar ett stort antal CV:n dagligen och det är vanligtvis ett av de första stegen i en rekryteringsprocess. I denna tidiga fas blir ett stort antal kandidater utvärderade baserat på väldigt lite information och här görs ofta den första ’elimineringen’ av kandidater. Eftersom ett CV vanligtvis är ett eller två sidor långt blir innehållet av dessa sidor kritiskt, då det är det som avgör om man klarar sig genom det första steget eller inte.

Forskning om utvärderingsmetoder i rekrytering

I årtionden har forskare försökt att dra slutsatser om validiteten hos olika utvärderingsmetoder inom rekrytering och urval, det vill säga vilka variabler som kan förutspå en lyckad rekrytering. En individs ’KSAOs’ (från engelskans knowledge, skills, abilities and other characteristics) har blivit länkade till positiva resultat, såsom hög arbetsprestation (Ployhart, Schmitt & Tippins 2017). Med andra ord; ett företag bör anställa de kandidater som besitter önskad kunskap, kompetens, förmåga och andra karaktärsdrag för att skapa effektiva jobbresultat.

Resultat från olika forskningsartiklar antyder att urvalsmetoder såsom test av kognitiv förmåga, intervjuer och personlighetstest visar hög validitet (Robertson & Smith 2001), bland andra metoder. Även om kognitiv förmåga har påvisats vara ett legitimt mått sedan länge har andra aspekter, till exempel personlighet, fått stor uppmärksamhet i forskning de senaste 25 åren (Ployhart, Schmitt & Tippins 2017).

Intressant nog finns det väldigt lite forskning och validitet angående den tidiga screeningfasen, exempelvis screening av CV:n (Bryson, James & Keep 2013; Robertson & Smith 2001), vilket är överraskande eftersom det är en vanlig och viktig del i en rekryteringsprocess.

Vikten av ett CV

Oavsett om det finns eller inte finns mycket forskning om tidiga screeningfaser är det uppenbart att ett CV är viktigt i rekryteringsprocessen; screenande av CVn är ofta den första kontakten mellan en potentiell arbetstagare och arbetsgivare. Med andra ord kan ett dåligt skrivet CV leda till att jobbdrömmen tar slut redan innan man får möjlighet att visa vem man är på en intervju.

Vad tittar en rekryterare på i ett CV?

Svaret kan såklart variera beroende på rekryteraren, rollen och företaget etc., men överlag utvärderar rekryteraren kandidatens lämplighet för rollen; om kandidaten har rätt kompetens, rätt personlighet och rätt potential för rollen och företaget.

Ett intressant fynd gjort av Bright och Hutton (2000) handlade om kompetenspåståenden (självutvärdering) skrivet av kandidaten i sitt CV. Ett exempel på ett kompetenspåstående kunde vara: ”Jag är väldigt motiverad med en påvisad historik av att nå utsatta mål”. Även om detta är svårt för en rekryterare att verifiera, såg de i studien att kompetenspåståenden förbättrade rekryterarens uppfattning av CV:t och ökade kandidatens chans att bli inbjuden till en intervju.

Vad bör lyftas i ett CV?

Grundläggande för ett CV är vanligtvis en sammanfattning av arbetslivserfarenhet, utbildning och andra relevanta meriter. Idag inkluderar ett CV ofta ytterligare aspekter; en lista av nyckelegenskaper, intressen och en ’hisspitch’ om kandidaten, för att nämna några.

Eftersom rekryteraren utvärderar kunskap, förmåga och lämplighet för rollen letar de efter ’signaler’ som indikerar att kandidaten är rätt person för jobbet. Några signaler är lättare att uppfatta; att utvärdera om en kandidat har rätt utbildning är definitivt lättare än att utvärdera om kandidaten är entreprenöriell. Det är här kompetenspåståenden kommer in.

Enligt oss på UrbanUrban, kan det var en god idé  att inkludera en introduktionstext – en ’hisspitch’ eller kort summering som ger rekryteraren en bild av vem du är i relation till din erfarenhet. Här kan man också skriva om framtida ambitioner, mål och överlag varför du är rätt person för jobbet.

I vissa fall är ett personligt brev välkommet i en ansökan. Ett personligt brev möjliggör ett mer utförligt utlåtande och motivering varför man söker jobbet samt en beskrivning av kandidaten själv. En hisspitch i ett CV är snarare en kort, sammanfattad pitch av kompetenser och personlighet.

Generella tips att ha i åtanke för ett CV:

  • Tänk på vilket företag du söker till; vilken typ av person letar företaget efter?
  • Tänk på rollen; vilka kompetenser och personlighet är viktigt för att kunna prestera bra i rollen?
  • Skriv en hisspitch; lyft de ’signaler’ du anser vara viktiga för rollen.

 

Referenser: 

Bright, J. E. H., & Hutton, S. (2000). The impact of competences statements on resumes for short-listing decisions. International Journal of Selection and Assessment, 8.

Cole, M., Field, H. and Giles, W. (2003). What can we uncover about applicants based on their resumes? A field study, Applied HRM Research, 8(2).

Ployhart, R.E., Schmitt, N. & Tippins, N.T. (2017). Solving the Supreme Problem: 100 years of selection and recruitment, Journal of Applied Psychology, 102(3). 

Robertson, I.T. & Smith, M. (2001). Personnel Selection, Journal of Occupational and Organizational Psychology), 74.


Lina Martinsson
lina@urbanurban.se

English translation 

Can’t see it? Click on (Läs mer) below.

Vikten av ett CV: vetenskaplig forskning och praktiska exempel Läs mer »

Öka medarbetares motivation med rätt verktyg

Som nämnt i ett tidigare inlägg spelar motivation en viktig roll i jobb och prestation. De flesta organisationer arbetar aktivt med att öka motivation hos medarbetare och dessa strategier kan variera då motivation betyder olika för olika personer. Vad som dock är avgörande när det gäller motivation är att arbetsgivare även förser deras medarbetare med rätt verktyg.

Tänk dig att en arbetsgivare säger till sina medarbetare att de ska springa ett halvmaraton. Arbetsgivaren lyckas ge dem perfekta incitament och motivation för att springa själva loppet. Men arbetsgivaren missar den viktiga detaljen: att förse dem med rätt verktyg för att lyckas, så som springskor eller passande löpträning inför loppet. Vad som sker är att motivationen då minskar hos medarbetarna och resultatet blir bristfällig prestation. Vems ansvar är detta? Medarbetarnas eller arbetsgivaren?

Samma gäller för arbetsuppgifter. Arbetsgivare bör förse medarbetare med rätt verktyg, som passande utrustning, tillgång till specifika system, finansiella tillgångar eller rätt typ av kompetensutveckling. Till exempel: om en rekryterare inte får en budget för att marknadsföra en platsannonsering kan rekryteringens framgång komma att bli begränsad. Eller om en lärare inte får tillgång till passande kursmaterial kan utlärandet bli fallerande i kvalitet.

Verktyg för kompetensutveckling

Att förse verktyg för kompetensutveckling eller för att lära sig nya uppgifter kan skilja sig lite från tidigare ovan nämnda aspekter. När en arbetstagare rekryterar nya medarbetare är det högst troligt att det finns en kravlista på egenskaper och kompetenser som den potentiella medarbetaren ska besitta. I vissa situationer kan en arbetsgivare vara flexibel med vissa krav men i andra måste alla kompetenser besittas från start. Detta kan bero på att arbetsgivaren saknar tid eller pengar att utveckla eller träna upp medarbetaren. När en ny uppgift (inkluderande ny kompetens) ska introduceras till en redan anställd person behövs verktyg förses för att lära sig den nya uppgiften (och kompetensen). Om rätt verktyg inte ges finns det en hög risk att det skapas en demotiverande situation hos den anställde då denne anser att det är för svårt att utföra uppgiften.

Applikation i organisationer

Det kanske låter rätt uppenbart att de rätta verktygen måste finnas för att skapa en bra medarbetarprestation men det finns många organisationer som saknar detta. Många organisationer glömmer även att inkludera ’förseende av verktyg’ när de arbetar med sin strategi för medarbetarmotivation.

En bra idé är att då och då se över medarbetarnas arbetsbeskrivningar och för varje uppgift fråga ”vilka verktyg behöver denna person för att utföra just denna uppgift?” och såklart ”förser vi denne med rätt verktyg?”. En annan idé är att diskutera med medarbetaren vad denne själv anser behövs för att utföra arbetsuppgifterna på bästa sätt. Det kan finnas begränsningar för vilka behov och krav som kan mötas men på detta sätt kan arbetsgivaren bestämma vad de tycker är realistiskt och vad de kan förse eller var de kan kompromissa.

 


Lina Martinsson
lina@urbanurban.se

English translation 

Can’t see it? Click on (Läs mer) below.

Öka medarbetares motivation med rätt verktyg Läs mer »

Motivation på jobbet

Motivation spelar en central roll när det kommer till jobb. Alla företag vill ha medarbetare som är motiverade och alla medarbetare vill ha ett jobb som de känner sig motiverade att gå till varje dag. Frågan ”vad motiverar dig” frågas vanligtvis på arbetsintervjuer och chefer strävar konstant efter att kartlägga vad som motiverar just deras anställda för att kunna leda dem bättre och implementera incitament.

Jag tror att vi alla är överens om att motivation kommer och går oavsett vilket jobb du har samt att vi alla strävar mot att ha ett jobb som är mer motiverande än demotiverande. Motivation kan påverkas av både interna och externa faktorer. Även den som älskar sitt jobb kan ibland känna sig extremt omotiverad inför att gå upp klockan 06.00 en kall, mörk vintermorgon för att pendla till jobbet. Detta är ett exempel då en extern faktor, alltså vintervädret, påverkar motivationen. En intern faktor är något som kommer inifrån, till exempel att ha nått ett karriärmål eller att känna sig stimulerad av sina arbetsuppgifter.

Vi har olika faktorer som motiverar oss och dessa faktorer förändras ofta över tid och beroende på situation. Medan vissa incitament styrs av ens arbetsgivare, så som löner, förmåner och arbetsuppgifter etc., kan andra implementeras och styras över på egen hand. Det är här självmotivation kommer in i bilden.

Termen ’motivation’

Motivation kan generellt beskrivas som drivkraften bakom varje action en person tar (Aronsson et al. 2012). Det är helt enkelt anledningen bakom en action. Kanske är anledningen till att gå till jobbet varje morgon att lära sig något nytt, att arbetet känns utmanande eller att man trivs med sina kollegor.

Här är några andra tankar om vad motivation betyder:

”Motivation är den inre kraft som triggar mig att prestera och fokusera på att slutföra en uppgift samt lockar fram känslor av självförtroende, lust och driv.” – Josefin Svensson, Project Manager på UrbanUrban

”Motivation för mig är de frön av drivkraft som skapas när jag har ett mål eller anledning.” – Niklas Fohlin, Partner & medgrundare på Safira.se

”För mig betyder motivation något som gör att jag vill göra det lilla extra.” – Alinne Andersson, Project Manager på UrbanUrban

Självmotivation

Att kartlägga och förstå vad som motiverar just dig som individ kan vara användbart på många sätt, speciellt när det kommer till att jobba på sin self-management och självmotivation. Det kan också skapa värdefulla synergier mellan dig och det företag du arbetar för. Om din chef förstår vad som gör att du vill prestera ditt bästa kan denna person leda på ett bättre sätt och även implementera de bästa möjliga incitamenten.

Som nämnt ovan förändras motivation över tid och situation. Självmotivation handlar om att förstå vad som motiverar dig både på kort och lång sikt för att du ska kunna motivera dig själv bättre. Kanske är topprioriteringen just idag att tjäna så mycket pengar som möjligt för att ha råd att köpa en lägenhet men långsiktigt är målet kanske att nå självförverkligande och att avancera i karriären.

Ett jobb är inte alltid roligt i alla lägen. Även om majoriteten av ens arbetsuppgifter känns roliga finns ofta vissa uppgifter som känns tråkiga eller som man vill skjuta upp in i det sista – men som fortfarande är en del av arbetsbeskrivningen och måste bli gjorda. Sådana situationer skapar perfekta tillfällen att förbättra sin självmotivation. Istället för att skjuta upp uppgiften och ha en negativ ’inte-det-här-igen’ attityd är det givande att se det som en chans att träna disciplin, uthållighet och inställning. Självmotivation är nyckeln till att skapa en positiv inställning och energi även i demotiverande situationer. Att jobba med detta är något som i slutändan gynnar alla parter, framförallt en själv och sitt välmående.

 


Referenser
Aronsson, G., Hellgren, J., Isaksson, K., Johansson, G., Sverke, S., & Torbjörn, I. (2012). Arbets- & organisationspsykologi – Individ och organisation i samspel. Stockholm: Natur & kultur.


Lina Martinsson
lina@urbanurban.se

English translation 

Can’t see it? Click on (Läs mer) below.

Motivation på jobbet Läs mer »